Хелпикс

Главная

Контакты

Случайная статья





Sekü kod kinik-li?. Atos no binon nulod. Tikods Volapükanas se Hanofän. KADÄM VOLAPÜKA.



Sekü kod kinik-li?

Om: “Benö! osagob ole verati. Si! ematikob ko ol demü mon olik. ”

Of: “Kanobö s sagö n ole i so nefikulo kodi sekü kel ematikob ko ol! ”

Se Volapü kagased pro Nedä napü kans. Yel: 1936. Pad: 28.

Atos no binon nulod

‘A. ’: “Nunoy, das man sapik in ‘Birmingham’ edatuvom-la jiti nenknopik. ”

‘B. ’: “O! atos no binon nulod. Polob ya jitis nen knops sisä jimatan obik eprimof ad saikulö n. ”

Se Volapü kagased pro Nedä napü kans. Yel: 1936. Pad: 28.

Tikods Volapü kanas se Hanofä n

(pedü tü lö ls de mebalabam ela ‘Rinacil’. )

Fred binon patä d jonikü n mena.

Paul Wendte.

* * *

Fä t olik stadon in ladä l lö nik ola.

Lavorscher.

* * *

Atis nemob vö dis goldik:

Val ü nü tim e su top pö tik!

Marie Hogrefe.

* * *

Binolö d in val veratik e fiedik!

Anna Bulteman.

* * *

Vip oba: lä b ola!

Fritz Kliemann.

* * *

Te in balä l ai binon nä mä d.

Franziska Busse.

* * *

Primolö d pü diko, ab fovolö d zilikü no!

Christa Von Berckefeldt.

* * *

In ledins: balä l, in nä idins: leliv!

Auguste Hä pke.

Se Volapü kagased pro Nedä napü kans. Yel: 1936. Pads: 28—29.

Nuns

Vpaklub valemik Nedä nik. Ladet nulik:

Sö l: ‘A. N. De Jong’, in ‘Bengkalis’ (Sumatreä n).

Se Volapü kagased pro Nedä napü kans. Yel: 1936., Pad: 29.

KADÄ M VOLAPÜ KA.

Ü n yel: 1924 in Tats Pebalö l Meropa stigä dü el “Komitetanef tefü yufapü k bevü netik” ela “Vestigakonsä lalef bevü netik” el ‘International Auxiliary Language Association’ (= klub yufapü ka bevü netik), brefodo pamä niotö l me ‘I A L A’, pefü non. Klub at diseinon ad studö n stabö fiko sä kä di yufapü ka bevü netik, e steifon ad davedü kö n valö po, pato in sogods nolavik, nitedä li pro sä kä d bevü netik at.

Me pened dä tü 1936, yanul, 17 sö l: ‘Prof. Dr. A. W. De Groot’ eyufidom obi demü bligä d, me kel ä jä fom in kevob ela ‘IALA’. Bligä d at sevabo ä binä don me laut skemata tefü bepenam leigodö l mekavapü kas veü tikü n. E nu ‘Prof. De Groot’ ä begom obe ad nü penö n ini skemat at flagaboti tefü Volapü k, ed ad givö n zuo tradutodis Volapü kik de lautotils natapü kik tel. Klü los, das efö lob vilö fo begi at.

Kodedü “Kongred bevü netik folid pü kavanas”, kel pojenü kon ü n 1936 de gustul, 27 jü setul, 1 in ‘Kjö benhavn’ (Danä n), el ‘Committee foe Agreement’ (= komitetanef pro balä dü kam) ela ‘IALA’ elevü don pü kavanis pö kongred at okompenö lis ad kobikö n tü gustul, 26 in top ot demü bespikam sä kä da yufapü ka bevü netik.

Betikö lo pelonö losi in § 15 (2) nomema konö mik kadä ma Volapü ka, ob, as sekretan kadä ma, elofob sö le: ‘W. De Cock Buning’: sekretan valemik pro Yurop ela ‘IALA’ sö kö li sirkü lapenä di in Deutä napü k pelautö li, ko beg ad seagivö n oni kompenanes valik kobikama tü gustul, 26 in ‘Kjö benhavn’ pojenü kö la.

 

Beg pü kavanes stimik, kels kompenons pö kobikam tü 1936, gustul, 26 in ‘Kjö benhavn’ fa el ‘IALA’ pebelevü dö l. Eine Bitte an die geehrten Linguisten, die sich an der von I. A. L. A. am 26sten August 1936 einberufenen Tagung in Kopenhagen beteiligen.
Daloy bo cedö n, das binos valemiko sevä dik, das ‘Johann Martin Schleyer’ edatikom ü n 1879 Volapü ki, e das yufapü k at sunä do pos daved oka ä dageton lobü li gretik. Lobü l ä binon so gretik, das ya ä primoy ad nü dugö n Volapü ki ini juls, e das ä primikoy ad dasevö n oni as yufapü k bevü netik valemik. Liedo vikodagol ad ä finikon sekü feits tefü votü kams ini Volapü k lasumabiks. Ä zesü dos fe ad lü blinö n votü kamis anik, ab ä bitoy pö tü atos so nentö diko, das din ä muton miplö pö n. E kluo din jenö fo emiplö pon. Brul, kel idavedon pos menodamamobs, ä binon so gretik, das mö dikans ä deflekons okis de Volapü k. Es mag wohl als allgemein bekannt vorausgesetzt werden, dasz Johann Martin Schleyer in 1879 das Volapü k ersonnen hat, und dasz diese Hilfsspache bald nach ihrem Entstehen groszen Beifall fand. Der Beifall war so grosz, dasz man schon anfing, das Volapü k in die Schule einzufü hren und im Begriff war es als die allgemeine intervö lkische Hilfssprache anzuerkennen. Leider kam an diesem Siegeszug infolge Streitereien ü ber die in Volapü k anzubringen Ä nderungen ein Ende. Allerdings war es nö tig einige Verbesserungen anzubringen, aber man verfuhr dabei so untaktvoll, dasz die Sache miszlungen. Die Verwirrung, welche nach der Verbesserungsvorschlä gen entstand, war so grosz, dasz viele sich vom Volapü k abwandten.
Pö stad at dinas slopans fiedik pü ka at ye no ä kanons binö n koteniks, ed as sek atosa revid pedunon, ed eprimoy dö nu ad propagidö n Volapü ki. Mit diesem Sachverhalte konnten jedoch die treuen Anhä nger dieser Sprache sich nicht zufrieden geben, und so ist die Revision unternommen worden, und hat man wieder angefangen das Volapü k zu propagieren.
Cedü ob: gito. Meines Erachtens mit Recht.
Volapü k binon mekavapü k, ed i no vilon binö n din votik ä s mekavapü k nä i natapü ks dabinö l, kel binon dü novik pro geb valemik. Dub binod oka binon so distik de natapü ks at, das cä nid ko bal pü kas at bo no binon mö gik. Dub atos paneletos, das vobedon fluni nevipabik in natapü k alseimik. Volapü k ist eine Kunstsprache und will auch nicht andres als eine zum allgemeinen gebrauch neben der Natursprachen dientiche Kinstsprachen sein. Durch seinen Bau ist es von diesen Natursprachen so verschieden, dasz eine Verwechslung mit einer dieser Sprachen wohl nicht mö glich sei. Hierduch wird verhindert, dasz es einen unerwü nschten Einflusz auf irgend einer Natursprache ausü bt.
Gramat, sevabo e fomir e sü ntag, to balug oka, pedafomon so kuratiko, das pö stud pü kas foginä nik, demü suem gudikum onas, igo kanon pagebä dö n as stabasam dasamik. Die Grammatik, nä mlich sowohl die Formen- als die Satzlehre, ist trotz ihrer Einfachheit so eingehend ausgebildet, dasz sie beim Studium fremder Sprachen, zum bessern Verstä ndnis sogar als mustergü ltiges Prototyp verwendet werden kann.
Do vö ds mö dikü n pedü tü lons de natapü ks, ga pevotafomons somiko, das edagetons kaladi lö nik. Ebo dub fom balugik at vö das, tanamü binod mekavik gramata, Volapü k binon neudikum lo natapü ks, ka mekavapü k votik alseimik. Neud at binon, cedü ob, sü perod gretikü n Volapü ka. Neud pedemon reto ö n mafä d somik, das tuvoy in gramat nomis dö geb vö das e notodotas, kels pelasumons no pevotü kö lo se natapü ks ini Volapü k. Ab ebo geb vö das natapü kik rigik pladon obis: Volapü kans foi fikul ti nevikodovik. Benö! ad vikodö n fikulis at e sü mikis neodobs yufi pü kavanas, e spelob ladö fo, das ovilons yufö n obis pö atos. Obwohl die meisten Wö rter den Narursprachen entlehnt sind, sind sie doch in soicher Weise umgestaltet worden, dasz sie ein eigenes Geprä ge bekommen haben. Eben durch diese einfache Form der Vokabeln im Verein mit der kü nstlichen Struktur der Grammatik steht das Volapü k den Natursprachen neutraler gegenü ber als irgend eine andere Kunstsprache. Diese Neutralitä t ist nach meiner Meinung der grö szte Vorzug des Volapü k. Die Neutralitä t ist ü brigens so weit durchgefü hrt worden, dasz man in der Grammatik Regeln findet fü r den Gebrauch von aus der Natursprachen unverä ndert ü bernommenen Wö rter und Ausdrü cke. Aber gerade der Gebrauch der ursprü nglichen natursprachlichen Wö rter setzt uns Volapü kisten vor eine fast unü berwindliche Schwierigkeit. Um nun diese und ä hnliche Schwierigkeiten zu ü berwinden bedü rfen wir die Hilfe der Sprachgelehrten, und hoffe ich von ganzem Herzen, dasz sie uns dabei behilflich sein wollen.
Binos patiko dins kil, kelas kleilü kami vipobs. Dins kil at pebejä fons in gramat Volapü ka, ab neodons vemo verä tü kami, mö gä do lä fulü kami, fa jä fü disevans, bi pelautons fa jä fü dinesevan. Es sind vornehmlich drei Punkten, wovon wir Aufklä rung wü nschen. Diese drei Punkte sind in der Volapü k-Grammatik behandelt worden, aber bedü rfen sehr der sachverstä ndigen Berichtigung, eventuell Ergä nzung, da sie von einem Laien abgefaszt sind.
1°. Lafab fonetik in Volapü kagramat komä dö l (§§ 11 - 18 gramata Volapü ka) binon, soä sä ob it ya eplakob, nog nelö lö fik. Me penamamals kinik muton-li palä fulü kö n, ad lö lö fü kö n oni? 1°. Das in der Volapü k-Grammatik vorkommende phonetische Alphabet (§§ 11—18 gramata Volapü ka) ist, wie ich schon selbst erfahren habe, noch unvollstä ndig. Mit welchen phonetischen Schriftzeichen musz es ergä nt werden, um es zu vervollstä ndigen?
Penet. Lafab fonetik in Volapü k pagebö l fomon ko Volapü kalafab lö nik lö loti balnatä lik, sodas tö bo tonat fonetik dabinon, kel kanonö v paplaä dö n dub votik. Sit fonetik at kluo te jonidon pro Volapü kavö dems. Notiz. Das im Volapü k verwendete phonetische Alphabet bildet mit dem eignen Volapü k-Alphabet ein einheitliches Ganzes, so dasz es kaum eine phonetische Buchstabe gibt, welche durch eine andere kö nnte ersetzt werden. Dieses phonetische System ist daher nur fü r Volapü ktexte bestimmt.
If klü lä dosö v, das sit at i binonö v-la gebovik pro vobods in pü ks votik palautö ls, e kludo kanonö v-la plaikö n fonetatonatemi fa el ‘Association phoné tique internationale’ (= klub fonetik bevü netik) pelonö li, tä n atos klü liko sinifonö v konkeri gretik pro Volapü k, ab atos blinonö v leigü piko i leigafomi gretikum ini fonetapenä t in penä ds nolavik gebabik. Wü rde es sich zeigen, dasz dieses System auch fü r in andern Sprachen verfaszte Arbeiten brauchbar sei, und folglich die von der “Association phoné tique internationale” festgesetzte Lautschrift kö nnte ersetzen, dann wü rde dies selbstverstä ndlich eine grosze Errungenschaft fü r Volapü k bedeuten, aber zugleich auch grö szere Einheit in die in wissenschaftlichen Schriften zu gebrauchen phonetische Schrift bringen.
2°. In §§ 258 - 262 gramata Volapü ka steifü l pedunon, ad lonö n proni bevü netik latina. Pron at binon-li lü sumovik? ed if no, vö napü kavans obinonsö v-li tä no vilö fiks ad lonö n proni somi pro disein nolavik valemo gebabiki? 2°. In den §§ 258—262 gramata Volapü ka ist ein Versuch gemacht worden, eine internationale Aussprache des Lateins festzusetzen. Ist diese Aussprache annehmbar? und wenn nicht, wü rden die Philologen dann bereit sein, eine solche fü r wissenschaftliche Zwecke allgemein zu gebrauchen Aussprache festzusetzen?
3°. Pro geb komunik Volapü k te gebon tonatis latinik, kludo neodon penulis latinatonatik pü kas valik, kels dalabons penä tis votik. Ä sä sevoy, de pü ks foginapenä tik mö dikü n penuls difik dabinons. Ab Volapü k vilon — u buikon ad — gebö n te penulis ut, kels pelonons nolaviko e pezepons valemiko as bligabiks. Tanamü atos lonü lobö s sä ki: Penuls bligabik somik nolaviko pelonö ls ya dabinons-li? ed if sio, pro pü ks kinik-li? ed if no, pü kavans tä no obinonsö v-li vilö fiks ad lonö n demü Volapü k penulis somik? Klü los, das sä k lä tik muton palonä dö n prinsipiko bü iko, ab if lonä d obinonö v frutü Volapü k, kadä m Volapü ka digidonö v vemo, if diseinü tuved sä kä das at nolavans i ovilonsö v yü mä tö n okis ko on. 3. Fü r den gewö hnlichen Gebrauch benü tzt das Volapü k nur lateinische Buchstaben, folglich bedarf es lateinische Transkriptionen aller Sprachen, welche andere Schriften besitzen. Bekanntlich bestehen von den meisten fremdschriftlichen Sprachen verschiedene Transkriptionen. Aber das Volapü k will — oder bevorzugt — nur diejenige Transkriptionen zu benü tzen, welche wissenschaftlich festgesetzt und allgemein als verpflichtend angenommen sind. In Verbindung hiermit mö chte ich die Frage stellen: Gibt es schon solche obligatorische wissenschaftlich festgesetzte Transkriptionen? und wenn ja, fü r welche Sprachen? und wenn nein, wü rden die Sprachgelehrten dan bereit sein, solche Transkriptionen, zum Behuf des Volapü k, festzusetzen? Die letzte Frage musz natü rlich erst prinzipiell entscheidet werden, aber wenn die Entscheidung zu Gunsten des Volapü k mö chte ausfallen, wü rde die Volapü k-Akademie es sehr wü rdigen, wenn die bereitwillige Gelehrten zur Lö sung dieser Fragen sich auch mit ihr in Verbindung setzen wollten.
Penet. In Volapü kagramat (§§ 262 - 267 gramata Volapü ka) steifü ls anik penulas somik ya pedunons (sevabo pro Vö na-Grikä napü k, Rusä napü k e Larabä napü k), e binosö v bo vipabik ad xamö n bü iko, va penuls at binons-la zepabiks, ed if no, ad plaä dö n onis dub votiks. Notiz. In der Volapü k-Grammatik (§§ 262—267 gramata Volapü ka) sind schon einige Versuche solcher Transkriptionen (nä mlich fü r das Alt-Griechisch, das Russisch und das Arabisch) gemacht worden, und wä re es wü nschenswert erst zu prü fen ob diese Transkriptionen annehmbar seien, und wenn nein, durch andere zu ersetzen.
   
Cifalebuks bofik dö Volapü k: el ‘Wö rterbuch der Weltsprache’ e “Gramat Volapü ka” binons in niverabukemö p di ‘Kjö benhavn’. Die beiden Hauptwerke ü ber Volapü k: “Wö rterbuch der Weltsprache” und “Gramat Volapü ka” befinden sich in der Kopenhagener Universitä ts-Bibliothek.
‘Dr. Arie De Jong’. Sekretan kadä ma Volapü ka. ‘Zeist’ (Nedä n) ‘Verlengde Slotlaan’ 157 Se Volapü kagased pro Nedä napü kans. Yel: 1936. Pads: 31—33. Dr. ARIE DE JONG, Schriftfü hrer der Volapü k-Akademie. ZEIST (Holland) Verlengde Slotlaan 157. Se Volapü kagased pro Nedä napü kans. Yel: 1936. Pads: 39—40.

 

Sirkü lapenä d at (in vö dem Deutä napü kik) polä ü kon lä nü m: 5 ela “Volapü kagased pro Nedä napü kans”.

‘Zeist’ (Nedä n) 1936, VIII, 15.                                                                      Sekretan kadä ma Vpa.

                                                                                                                           Dr. Arie De Jong.

Se Volapü kagased pro Nedä napü kans. Yel: 1936. Pad: 33.



  

© helpiks.su При использовании или копировании материалов прямая ссылка на сайт обязательна.