Ett drömspel 5 страница

⇐ ПредыдущаяСтр 12 из 13Следующая ⇒

DOTTERN
Ja!

DIKTAREN
Den liknar en lunga med ett struphuvud!

DOTTERN
Det ä r havets vä ktare. Nä r fara ä r å fä rde, sjunger den.

DIKTAREN
Mig synes havet stiger och sjö arne bö rja gå ...

DOTTERN
Olikt ä r det icke!

DIKTAREN
Ve! Vad ser jag? Ett skepp... utanfö r revet.

DOTTERN
Vilket skepp kan det vara?

DIKTAREN
Jag tror, det ä r spö kskeppet.

DOTTERN
Vad ä r det?

DIKTAREN
Flygande Hollä ndaren.

DOTTERN
Den? Varfö r straffas han så hå rt, och varfö r tar han ej i land?

DIKTAREN
Dä rfö r att han hade sju otrogna hustrur.

DOTTERN
Skall han straffas fö r det?

DIKTAREN
Ja! Alla rä tt-tankande dö mde honom...

DOTTERN
Underliga vä rld! ... Hur kan han befrias frå n bannet då?

DIKTAREN
Befrias? Man aktar sig vä l att befria...

DOTTERN
Varfö r?

DIKTAREN
Dä rfö r, att... Nej, det ä r icke Hollä ndarn? Det ä r ett vanligt skepp som ä r i nö d! ... Varfö r skriker icke bojen nu? ... Se havet stiger, sjö n gå r hö g; snart ä ro vi stä ngda i grottan! ... Nu ringer det i skeppsklockan! - Snart få r vi en galjonsbild till... Skrik, boj, gö r din plikt, vä ktare...

[Bojen sjunger ett fyrstä mmigt kvint-sext-ackord liknande mistlurar. ]...

Besä ttningen vinkar å t oss... men vi sjä lva fö rgå s!

DOTTERN
Vill du icke befrielsen?

DIKTAREN
Jo visst, visst vill jag, men inte nu... och inte i vatten!

BESÄ TTNINGEN
[sjunger fyrstä mmigt] Krist Kyrie!

DIKTAREN
Nu ropa de; och havet ropar! Men ingen hö r.

BESÄ TTNINGEN
[som fö rut] Krist Kyrie!

DOTTERN
Gå ngande på vattnet? Det ä r bara en som gå r på vattnet - Petrus, hä lleberget, ä r det inte, ty han sjö nk som en sten...

[Ett vitt sken synes utpå havet. ]

BESÄ TTNINGEN
Krist Kyrie!

DOTTERN
Ä r detta Han?

DIKTAREN
Det ä r han, den korsfä ste...

DOTTERN
Varfö r - sä g mig, varfö r blev han nu korsfä st?

DIKTAREN
Dä rfö r att han ville befria...

DOTTERN
Vilka - jag har glö mt det - vilka korsfä ste honom?

DIKTAREN
Alla rä tt-tankande.

DOTTERN
Vilken underlig vä rld!

DIKTAREN
Havet stiger! Mö rkret ö verfaller oss... Stormen ö kas...

BESÄ TTNINGEN
[ger ett anskri].

DIKTAREN
Besä ttningen skriker av fasa, nä r de få se sin rä ddare... Och nu... de springa ö ver bord, av fruktan fö r frä lsaren...

BESÄ TTNINGEN
[ger ett nytt anskri].

DIKTAREN
Nu skrika de fö r att de skola dö! Skriker nä r de fö ds och skriker nä r de dö r!

[De stigande vå gorna hota att drä nka dem i grottan. ]

DOTTERN
Om jag vore viss på att det ä r ett skepp...

DIKTAREN
I sanning... jag tror icke det ä r ett skepp... det ä r ett två vå ningshus, med trä d utanfö r... och... telefontorn... ett torn som rä cker upp i skyarne... Det ä r det modä rna Babels torn, som sä nder trå dar ditupp - fö r att meddela de ö vre...

DOTTERN
Barn, mä nskotanken behö ver ingen metalltrå d fö r att flytta sig; ... den frommes bö n trä nger genom vä rldarne... Det ä r bestä mt intet Babelstorn, ty vill du storma himlen, så bestorma den med dina bö ner!

DIKTAREN
Nej, det ä r intet hus... intet telefontorn... ser du det?

DOTTERN
Vad ser du?

DIKTAREN
Jag ser en hed i snö, en exercished... vintersolen skiner bakom en kyrka på kullen, och tornet kastar sin lå nga skugga på snö n... nu kommer en trupp soldater marscherande på heden; de marschera på tornet, uppfö r spiran; nu ä ro de på korset, men jag fö rnimmer det som om den fö rsta, vilken trampar på tuppen, må ste dö ... nu nalkas de... korpralen som gå r i spetsen... haha! det kommer ett moln farande ö ver heden, fö rbi solen fö rstå s... nu ä r det borta alltihop... molnets vatten slä ckte solens eld! - Solens ljus skapte tornets mö rkerbild, men molnets mö rkerbild kvä vde tornets mö rkerbild...

[Under det ovanstå ende talats har scenen å ter fö rä ndrats till teaterkorridoren. ]

DOTTERN
[till Portvakterskan] Har lordkanslern anlä nt ä nnu?

PORTVAKTERSKAN
Nej!

DOTTERN
Dekanerna då?

PORTVAKTERSKAN
Nej!

DOTTERN
Kalla dem då, genast, ty dö rren skall ö ppnas...

PORTVAKTERSKAN
Ä r det så angelä get?

DOTTERN
Ja, det ä r! Ty det finns en misstanke om att vä rldsgå tans lö sning skall ligga fö rvarad dä rinne! ... Kalla lordkanslern och de fyra fakulteternas dekaner, alltså!

PORTVAKTERSKAN
[visslar i en pipa].

DOTTERN
Och glö m inte glasmä starn med diamanten, fö r eljes blir det intet av!

TEATERFOLK
[in frå n vä nster som i bö rjan av spelet].

OFFICERN
[in frå n fonden i redingot och cylinder med en rosenbukett i handen, strå lande glad] Victoria!

PORTVAKTERSKAN
Frö ken kommer strax!

OFFICERN
Det ä r bra! Kaleschen vä ntar, bordet ä r dukat, champagnen ligger på is... Få r jag omfamna er, fru. [Omfamnar Portvakterskan. ] Victoria!

EN KVINNORÖ ST
[uppifrå n, sjunger] Jag ä r hä r!

OFFICERN
[bö rjar vandra] Vä l! Jag vä ntar.

DIKTAREN
Mig syntes att jag upplevat detta fö rr...

DOTTERN
Mig ä ven.

DIKTAREN
Kanske jag drö mt det?

DOTTERN
Eller diktat det, kanske?

DIKTAREN
Eller diktat det.

DOTTERN
Då vet du vad dikt ä r.

DIKTAREN
Då vet jag vad drö m ä r.

DOTTERN
Mig tycks att vi stå tt nå gon annanstans och sagt dessa ord fö rr.

DIKTAREN
Då kan du snart rä kna ut vad verklighet ä r!

DOTTERN
Eller drö m!

DIKTAREN
Eller dikt!

[Lordkanslern. Dekanus fö r teologiska, filosofiska, medicinska, juridiska fakulteterna. ]

LORDKANSLERN
Det ä r frå gan om dö rrn fö rstå s! - Vad menar Dekanus i Teologiska fakulteten?

DEKANUS FÖ R TEOLOGISKA FAKULTETEN
Jag menar icke, utan jag tror... credo...

DEKANUS FÖ R FILOSOFISKA FAKULTETEN
Jag anser...

DEKANUS FÖ R MEDICINSKA FAKULTETEN
Jag vet...

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Jag betvivlar, tills jag få tt bevis och vittnen!

LORDKANSLERN
Nu ska de grä la igen! ... Vad tror då fö rst Teologen?

DEKANUS FÖ R TEOLOGISKA FAKULTETEN
Jag tror att denna dö rr icke få r ö ppnas, emedan den dö ljer farliga sanningar...

DEKANUS FÖ R FILOSOFISKA FAKULTETEN
Sanningen ä r aldrig farlig.

DEKANUS FÖ R MEDICINSKA FAKULTETEN
Vad ä r sanning?

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Det som kan bevisas med två vittnen.

DEKANUS FÖ R TEOLOGISKA FAKULTETEN
Med två falska vittnen kan allting bevisas - fö r en lagvrä ngare.

DEKANUS FÖ R FILOSOFISKA FAKULTETEN
Sanning ä r vishet, och visheten, vetandet ä r filosofien sjä lv... Filosofien ä r vetenskapernas vetenskap, vetandets vetande, och alla andra vetenskaper ä ro filosofiens tjä nare.

DEKANUS FÖ R MEDICINSKA FAKULTETEN
Den enda vetenskapen ä r naturvetenskapen, filosofien ä r ingen vetenskap. Det ä r bara tomma spekulationer.

DEKANUS FÖ R TEOLOGISKA FAKULTETEN
Bravo!

DEKANUS FÖ R FILOSOFISKA FAKULTETEN
[till Teol. ] Du sä ger bravo! Vad ä r du fö r slag? Du ä r allt vetandes arvfiende, du ä r motsatsen mot vetenskap, du ä r okunnigheten och mö rkret...

DEKANUS FÖ R MEDICINSKA FAKULTETEN
Bravo!

DEKANUS FÖ R TEOLOGISKA FAKULTETEN
[till Medic. ] Du sä ger bravo, du, som inte ser lä ngre ä n nä san rä cker i fö rstoringsglaset, du som bara tror på dina bedrä gliga sinnen, på ditt ö ga till exempel, som kan vara lå ngsynt, kortsynt, blint, skumö gt, vindö gt, enö gt, fä rgblint, rö dblint, grö nblint...

DEKANUS FÖ R MEDICINSKA FAKULTETEN
Dumbom!

DEKANUS FÖ R TEOLOGISKA FAKULTETEN
Å sna!

[De brasa ihop. ]

LORDKANSLERN
Stilla! Inte skall den ena korpen hacka ö ga ur den andra.

DEKANUS FÖ R FILOSOFISKA FAKULTETEN
Om jag skulle vä lja emellan de dä r två, Teologin och Medicin, så valde jag - ingen!

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Och skulle jag sitta domare ö ver er andra tre, så fä llde jag - er alla! ... Ni kan ju inte bli ense i nå gon enda punkt, och har aldrig kunnat det. - Till saken, å ter! Vilka ä ro lordkanslerns å sikter om denna dö rr och dess ö ppnande?

LORDKANSLERN
Å sikter! Jag har inga å sikter. Jag ä r bara tillsatt av regeringen att se efter det ni inte bryter armar och ben av varandra i konsistorium... medan ni uppfostrar ungdomen. Å sikter? Nej, jag aktar mig, jag, fö r å sikter. Jag hade en gå ng nå gra stycken, men de blevo genast vederlagda; å sikter bli genast vederlagda - av motstå ndaren fö rstå s! ... Kanske vi nu få ö ppna dö rren, ä ven med risk att den dö ljer farliga sanningar?

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Vad ä r sanning? Var ä r sanningen?

DEKANUS FÖ R TEOLOGISKA FAKULTETEN
Jag ä r sanningen och livet...

DEKANUS FÖ R FILOSOFISKA FAKULTETEN
Jag ä r vetandets vetande...

DEKANUS FÖ R MEDICINSKA FAKULTETEN
Jag ä r det exakta vetandet...

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Jag betvivlar!

[De brasa ihop. ]

DOTTERN
Ungdomens lä rare, blygs!

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Lordkansler, regeringens ombud, lä rarekå rens huvud, beivra denna kvinnas fö rseelse! Hon har bett er blygas, det ä r skymf, och hon har kallat er i fö rsmä dlig, ironisk bemä rkelse ungdomens lä rare, och det ä r smä dligt tal.

DOTTERN
Arma ungdom!

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Hon beklagar ungdomen, det ä r att anklaga oss. Lordkansler, beivra fö rseelsen!

DOTTERN
Ja, jag anklagar er, er i gemen, att så tvivel och tvedrä kt i de ungas sinnen.

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Hö r, hon vä cker sjä lv tvivel om vå r auktoritet hos de unga, och så anklagar hon oss att vä cka tvivel. Ä r det inte en brottslig handling, frå gar jag alla rä tt-tankande?

ALLA RÄ TT-TANKANDE
Jo, det ä r brottsligt.

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Alla rä tt-tä nkande mä nniskor ha dö mt dig! - Gå i frid med din vinning! Eljes...

DOTTERN
Min vinning? - Eljes? Eljes vad?

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Eljes blir du stenad.

DIKTAREN
Eller korsfä st.

DOTTERN
Jag gå r. Fö lj mig, och du skall få veta gå tan!

DIKTAREN
Vilken gå ta?

DOTTERN
Vad menar han med " min vinning"? ...

DIKTAREN
Troligen ingenting. Det ä r så dant vi kallar prat. Han pratade.

DOTTERN
Men han krä nkte mig djupast med det!

DIKTAREN
Dä rfö r sa han vä l det också ... Så dana ä ro mä nniskorna.

ALLA RÄ TT-TÄ NKANDE
Hurra! Dö rren ä r ö ppnad.

LORDKANSLERN
Vad doldes bakom dö rren?

GLASMÄ STAREN
Jag kan inte se nå gonting.

LORDKANSLERN
Han kan inte se nå gonting, nej, det tror jag det! ... Dekanerna! Vad doldes bakom dö rren?

DEKANUS FÖ R TEOLOGISKA FAKULTETEN
Intet! Det ä r vä rldsgå tans lö sning... Av intet skapade Gud i begynnelsen himmel och jord.

DEKANUS FÖ R FILOSOFISKA FAKULTETEN
Av intet blir intet.

DEKANUS FÖ R MEDICINSKA FAKULTETEN
Bosch! Det ä r intet.

DEKANUS FÖ R JURIDISKA FAKULTETEN
Jag betvivlar. Och hä r fö religger ett bedrä geri. Jag vä djar till alla rä tt-tä nkande?

DIKTAREN
Ja, sä g det, den som kan. Alla rä tt-tä nkande ä r oftast bara en person. I dag ä r det jag och de mina, i morgon ä r det du och de dina. - Det utnä mns man till, eller rä ttare, det utnä mner man sig till.

ALLA RÄ TT-TÄ NKANDE
Man har bedragit oss!

LORDKANSLERN
Vem har bedragit er?

ALLA RÄ TT-TÄ NKANDE
Dottern!

LORDKANSLERN
Vill dottern vara god och sä ga oss vad hon menat med denna dö rrö ppning?

DOTTERN
Nej, go vä nner! Om jag sade't, skullen I icke tro't.

DEKANUS FÖ R MEDICINSKA FAKULTETEN
Dä r ä r ju intet.

DOTTERN
Du sade't. - Men du fö rstod det intet!

DEKANUS FÖ R MEDICINSKA FAKULTETEN
Det ä r bosch vad hon sä ger.

ALLA
Bosch!

DOTTERN
[till Diktaren] Det ä r synd om dem.

DIKTAREN
Menar du allvar?

DOTTERN
Alltid allvar.

DIKTAREN
Finner du synd om de rä tt-tä nkande också?

DOTTERN
Kanske mest om dem.

DIKTAREN
Om de fyra fakulteterna också?

DOTTERN
Ä ven, och icke minst! Fyra huven, fyra sinnen, på en kropp! Vem har skapat det monstret?

ALLA
Hon svarar icke!

LORDKANSLERN
Slå henne då!

DOTTERN
Jag har svarat.

LORDKANSLERN
Hö r, hon svarar.

ALLA
Slå henne! Hon svarar.

DOTTERN
Antingen hon svarar, eller icke svarar; slå henne! ... Kom, Siare, skall jag - lå ngt hä rifrå n! - sä ga dig gå tan - men ute i ö demarken, dä r ingen hö r oss, ingen ser oss! Ty...

ADVOKATEN
[fram, tar Dottern i armen] Har du glö mt dina plikter?

DOTTERN
Å, Gud, nej! Men jag har hö gre plikter.

ADVOKATEN
Och ditt barn?

DOTTERN
Mitt barn! Vad mer?

ADVOKATEN
Ditt barn ropar efter dig.

DOTTERN
Mitt barn! Ve, jag ä r jordbunden! ... Och denna plå ga i mitt brö st, denna å ngest... vad ä r det?

ADVOKATEN
Vet du icke?

DOTTERN
Nej!

ADVOKATEN
Det ä r samvetskvalen.

DOTTERN
Ä r det samvetskvalen?

ADVOKATEN
Ja! Och de infinna sig efter varje fö rsummad plikt, efter varje nö je, ä ven det oskyldigaste, om det nu finns oskyldiga nö jen, vilket ä r tvivelaktigt; och efter varje lidande man tillfogat sin nä sta.

DOTTERN
Och det givs ingen bot?

ADVOKATEN
Jo, men bara en! Det ä r att genast uppfylla plikten...

DOTTERN
Du ser ut som en dä mon, nä r du nä mner ordet plikt! - Men nä r man som jag har två plikter att fylla?

ADVOKATEN
Så fyller man fö rst den ena, sen den andra!

DOTTERN
Den hö gsta fö rst... dä rfö r, se efter mitt barn, du, så skall jag fylla min plikt...

ADVOKATEN
Ditt barn lider av saknaden... kan du veta att en mä nniska lider fö r dig?

DOTTERN
Nu fick jag ofrid i min sjä l... den gick i tu och det sliter å t två hå ll!

ADVOKATEN
Det ä r livets små disharmonier, ser du!

DOTTERN
Å, vad det sliter!

DIKTAREN
Anade du vad jag spritt sorg och fö rö delse genom uppfyllandet av min kallelse, mä rk kallelse, som ä r den hö gsta plikten, skulle du icke vilja ta mig i handen!

DOTTERN
Hur så?

DIKTAREN
Jag hade en far vilken byggt sitt hopp på mig så som enda sonen, vilken skulle fortsä tta hans affä r... Jag rymde frå n handelsinstitutet... Min far grä mde ihjä l sig. Min mor ville ha mig till religiö s... jag kunde icke bli religiö s... hon fö rskö t mig... Jag hade en vä n som understö tt mig i nö dens hå rda tider... Vä nnen uppträ dde som tyrann mot dem jag talade fö r och sjö ng fö r. Jag må ste stö ta ner min vä n och vä lgö rare fö r att rä dda min sjä l! Sen dess har jag ingen ro mer; mä nniskorna kalla mig ä relö s, avskum, det hjä lper icke att mitt samvete sä ger: du har gjort rä tt, ty nä sta stund sä ger samvetet: du har gjort orä tt! Så dant ä r livet.

DOTTERN
Fö lj mig ut i ö demarken!

ADVOKATEN
Ditt barn!

DOTTERN
[antyder alla nä rvarande] Hä r ä ro mina barn! En och en ä ro de snä lla, men bara de rå ka ihop, så kivas de och bli till dä moner... Farvä l!

[Utanfö r slottet; samma dekoration som 1: a tablå n i 1: a akten. Men marken nedanfö r slottsgrunden ä r nu tä ckt med blommor (Blå stormhatt, Aconitum). På slottets tak lä ngst upp på lanterninen syns en Chrysanthemumknopp fä rdig att slå ut. Slottsfö nstren ä ro illuminerade med stearinljus.

Dottern och Diktaren. ]

DOTTERN
Stunden ä r icke avlä gsen, då jag med eldens hjä lp skall stiga till etern igen... Det ä r detta ni kallar att dö och som I nalkens med fruktan.

DIKTAREN
Fruktan fö r det okä nda.

DOTTERN
Som I kä nnen.

DIKTAREN
Vem kä nner det?

DOTTERN
Alla! Varfö r tron I icke era profeter?

DIKTAREN
Profeter ha alltid varit misstrodda; hur kommer det sig? - Och " om Gud har talat, varfö r tro då icke mä nniskorna"? Hans ö vertygande makt borde vara oemotstå ndlig!

DOTTERN
Har du alltid tvivlat?

DIKTAREN
Nej! Jag har haft vissheten må nga gå nger; men efter en tid gick den sin vä g, som en drö m nä r man vaknar!

DOTTERN
Det ä r icke lä tt att vara mä nniska!

DIKTAREN
Du inser och erkä nner det? ...

DOTTERN
Ja!

DIKTAREN
Hö r du! Var det icke Indra som en gå ng sä nde sin son hit ner fö r att hö ra mä nsklighetens klagomå l?

DOTTERN
Jo, det var! Hur blev han mottagen?

DIKTAREN
Hur fyllde han sin mission? fö r att svara med en frå ga.

DOTTERN
Fö r att svara med en annan... Blev icke mä nniskans stä llning fö rbä ttrad efter hans besö k på jorden? Svara sanningsenligt!

DIKTAREN
fö rbä ttrad? ... Jo, litet! Mycket litet! ... Men, i stä llet fö r att frå ga: Vill du sä ga mig gå tan?

DOTTERN
Ja! Men till vad gagn? Du tror mig ju icke!

DIKTAREN
Dig vill jag tro, ty jag vet vem du ä r!

DOTTERN
Nå vä l, jag skall sä ga!

I tidernas morgon innan solen lyste, gick Brama, den gudomliga urkraften, och lä t fö rleda sig av Maja, vä rldsmodren, till att fö rö ka sig. Detta det gudomliga urä mnets berö ring med jordä mnet var himlens syndafall. Vä rlden, livet och mä nniskorna ä ro så lunda endast ett fantom, ett sken, en drö mbild...

DIKTAREN
Min drö m!

DOTTERN
En sanndrö m! ... Men, fö r att befrias ur jordä mnet, sö ker Bramas avkomlingar fö rsakelsen och lidandet... Dä r har du lidandet så som befriaren... Men denna trä ngtan till lidandet rå kar i strid med begä ret att njuta, eller kä rleken... fö rstå r du ä n vad kä rleken ä r, med dess hö gsta frö jder i de stö rsta lidanden, det ljuvaste i det bittraste! Fö rstå r du nu vad kvinnan ä r? Kvinnan, genom vilken synden och dö den inträ dde i livet?

DIKTAREN
Jag fö rstå r! ... Och slutet? ...

DOTTERN
Det du kä nner... Striden mellan njutningens smä rta och lidandets njutning... botgö rarens kval och vä llustingens frö jder...

DIKTAREN
Alltså strid?

DOTTERN
Strid mellan motsatser alstrar kraft, liksom elden och vattnet ger å ngkraft...

DIKTAREN
Men friden? Vilan?

DOTTERN
Tyst, du få r icke frå ga mer, och jag få r icke svara! ... Altaret ä r redan smyckat till offringen... blommorna stå vakt; ljusen ä ro tä nda... vita lakan fö r fö nstren... granris i portgå ngen...

DIKTAREN
Detta sä ger du lugnt som om icke lidande fanns fö r dig!

DOTTERN
Icke? ... Jag har lidit alla edra lidanden, men hundrafalt, ty mina fö rnimmelser voro finare...

DIKTAREN
Sä g dina sorger!

DOTTERN
Skald, kunde du sä ga dina, så att icke ett ord stack utö ver; kunde ditt ord nå gon enda gå ng nå upp mot din tanke?

DIKTAREN
Du har rä tt, nej! Jag gick som en dö vstum infö r mig sjä lv, och nä r hopen lyssnade med beundran till min så ng, fann jag den sjä lv vara skrå l... dä rfö r, ser du, blygdes jag alltid, nä r man hyllade mig!

DOTTERN
Och då vill du att jag? Se mig i ö gat!

DIKTAREN
Jag hå ller icke ut din blick...

DOTTERN
Hur ville du då hå lla ut mitt ord, om jag skulle tala mitt språ k! ...

DIKTAREN
Sä g dock, innan du gå r: vad led du mest av, hä rnere?

DOTTERN
Av - att vara till; att kä nna min syn fö rsvagad av ett ö ga, min hö rsel fö rslö ad av ett ö ra, och min tanke, min luftiga ljusa tanke bunden i fettslyngors labyrinter. Du har ju sett en hjä rna... vilka krokvä gar, vilka krypvä gar...

DIKTAREN
Jo, och det ä r dä rfö r alla rä tt-tä nkande tä nka krokigt!

DOTTERN
Elak, alltid elak, men det ä r ni alla! ...

DIKTAREN
Hur kan man vara annat?

DOTTERN
Nu skuddar jag fö rst stoftet av mina fö tter... jorden, leran...

[Hon tar av skorna och lä gger dem i elden. ]

PORTVAKTERSKAN
[in, lä gger sin schal i elden] Kanske jag få r brä nna upp min schal med? [Ut. ]

OFFICERN
[in] Och jag mina rosor som bara har taggarna kvar! [Ut. ]

AFFISCHÖ REN
[in] Affischerna få r gå, men sä nkhå ven aldrig! [Ut. ]

GLASMÄ STAREN
[in] Diamanten, som ö ppnade dö rrn! Farvä l! [Ut. ]

ADVOKATEN
[in] Protokollen i den stora processen rö rande på vens skä gg eller vattuminskningen i Ganges kä llor. [Ut. ]

KARANTÄ NMÄ STAREN
[in] Ett litet bidrag, av den svarta mask som gjorde mig till morian mot min vilja! [Ut. ]

VICTORIA
[in] Min skö nhet, min sorg! [Ut. ]

EDIT
[in] Min fulhet, min sorg! [Ut. ]

DEN BLINDE
[in, sticker handen i elden] Jag ger min hand fö r mitt ö ga! [Ut. ]

DON JUAN
[i rullstolen in].

⇐ Предыдущая 4 5 6 7 8 9 10 111213 Следующая ⇒